Notis 68, 13-09-2009, Insändare i DN den 12/09 med anledning av TV4-programmen i slutet på augusti ”Det stora grå” och lite inspirerad av DNs debattserie ”Gud finns nog inte”.
/GB och A Parker
Paranormala fenomen långt ifrån tillräckligt utforskade
Efter de två TV4-programmen om ”Det stora grå” kan man konstatera att de paranormala fenomenen berör såväl känslor som intellekt. Vi vill här förstärka det intellektuella och uppmärksamma de rön forskare fått fram när de sökt efter en förklaring till påstådda fenomen som nära-döden upplevelser, healing och extrasensorisk perception (bl a telepati). Det kommer allt mer stöd för att det ligger något i dessa fenomen.
En viktig faktor för att avgöra vem man ska lita på, skeptiker eller förespråkare, är frågan vilka som skapar störst förtroende. Var det den ganska lugne förespråkaren Jan Fjellander eller den klart mer bestämde och tvärsäkre skeptikern, humanisten Christer Sturmark. Vem verkar mest vetenskapligt inställd?
Finns det skäl att vara så säker som Sturmark är? Han verkar vilja bestämma att vi kan vara säkra på att dessa fenomen inte finns? De flesta som såg dessa program anar nog att så enkla är inte dessa frågor. Nej, fenomenen är långt ifrån tillräckligt utforskade för att ha gett några klara besked. De befinner sig i en gråzon, därav namnet på programmet, Det stora grå.
Som en av oss, professor Parker påpekade i tv-programmet finns två tydliga grupper när det gäller attityden till dessa fenomen: dels extrema troende, dels extrema skeptiker. Dessa grupper delar, visar det sig, en gemensam egenskap, nämligen en känsloladdad intolerans för tvetydighet. De klarar inte av fenomen som är tvetydiga, som befinner sig en gråzon av klarhet. I en fåra i mitten finns parapsykologer, som har en kritisk och öppen hållning.
Vad kan då ligga bakom skeptikers attityd? I debattserien i DN under sommaren, ”Gud finns nog inte”, nämnde P C Jersild den 18 juli att ”det kan göra mig avundsjuk”, att ”inte ha tillgång till ett sjätte eller sjunde sinne, en kanal till den andliga värld som jag är utestängd från”. Kan det vara en så ”enkel” sak som ”vanlig” avundsjuka som gör att han tar så tydligt avstånd från att det kan finnas en andlig dimension i tillvaron?
Tvetydigheten om en andlig kontra materialistisk verklighet lär fortsätta tills vi får betydande forskningsinsatser om just de här inre parapsykologiska fenomen som P C Jersild beklagar att han inte varit med om. Göran Brusewitz, ordförande John Björkhems Minnesfond Adrian Parker, professor i psykologi, Göteborg