|
|
|
Vi planerar också föredrag den 13 maj med Dr Edwin May, USA om forskning kring föraning, 'prestimulus response--presentiment but with audio stimuli only'.
.
Ordförande har ordet:
Om vårens föredrag
Vi fortsätter föredragen nu i vår med att onsdagen den 12 mars ha en fortsatt diskussion om Paranormala upplevelsers betydelse för forskningen. När Madeleine Lagerfelt-Lienhard redovisade resultatet av enkäten uppstod en diskussion om hur vi ska tolka och bedöma våra paranormala upplevelser och hur de ska påverka forskningen. Vi fortsätter denna kväll att berätta om våra upplevelser och hur forskningen kan inspireras av dem.
Föredraget därpå blir direkt efter årsmötet (torsdagen den 27 mars) då en frände från vårt grannland Norge, Jon Mannsåker gästar oss. Han har varit aktiv i många år i 'Norska Sällskapet för Psykisk forskning' och bl a ingående studerat forskningen kring remote viewing, amerikanernas beteckning för fjärrseende. Han presenterar sina idéer under rubriken Kan militären använda fjärrseende?. Han redogör inte bara för forskningen utan ger också en liten inblick i hur underrättelsetjänsten använder sig av dessa förmågor och om deras hemliga finansiering av den öppna forskningen vid SRI, Stanford Research Institute. Många av deltagarna har nu skrivit egna böcker efter att 1% av det miltära materialet ( t ex Joe McMoneagle) är frisläppt. Just Joe McMoneagle hade vi på gång att ha föredrag med förra våren.
Vi har tidigare haft föredrag om den amerikanska forskningen kring fjärrseende, delvis stödd av CIA. Då var det av den ansvarige forskningschefen Ed May. Nu kommer Jon Mannsåker att ge sin bild av den.
Vi hade sedan hoppats på besök av prof. Gary Schwartz, men han hann inte inkludera Stockholm i sitt Europabesök denna gång. I stället har vi bjudit in dr Stefan Schmidt, en av de mer intressanta forskarna inom parapsykologi i Europa idag till två föredrag, den 23 och den 24 april. Han är verksam vid Institute for Environmental Medicine, University of Freiburg och berättar (på engelska) om sin forskning om förmågan att känna på sig om man är iakttagen. Förmågan mäts via om det elektriska hudmotståndet förändras just när någon stirrar på en. Mer allmänt gäller denna forskning om man enbart mentalt kan påverka biologiska organismer på avstånd.
Kväll nr 2, den 24 april håller Dr Stefan Schmidt föredrag om olika teorier, baserade på etablerade samband från kvantfysikens värld, som kanske kan förklara psi-effekter såsom telepati. Han kommer också att beröra forskning som inbegriper synkronisering av hjärnvågor.
Slutligen planerar vi för föredrag med dr. Edwin May den 13 och/eller 14 maj om sin forskning om 'föraningar'.
Om detta nyhetsbrev
Huvudartikel nu är en recension av en bok av prof. Gary Schwartz om The afterlife experiments, översatt av en ny medarbetare, Louise Ramsby, som vi hälsar varmt välkommen. Recensionen har skrivits av Peter Hallson och är publicerad i JSPR (Journal of the Society for Psychical Research). Den ger en liten inblick i ny spännande forskning. Den har mötts av många synpunkter och en hel del kritik. Vi uppmärksammar den, liksom lite av kritiken, och delger er också synpunkter från John Palmer, ledande parapsykolog vid Rhine Research Center i Durham och redaktör för Journal of Parapsychology (JP).
Vi publicerar också en sammanfattning av Stefan Schmidts rapport i Paris om DMILS (analogi till healing), detta som en förberedelse inför hans besök.
Därutöver publicerar vi några andra notiser, också av Louise Ramsby. En av dem berör eventuell funktion som psiförmågor har. Det viktiga för parapsykologin är fortfarande att undersöka om dessa fenomen finns, göra fler experiment för att om möjligt visa att de finns, se samband med olika faktorer, men det är också intressant att ta del av studier som försöker förstå vilken funktion dessa fenomen kan ha om de finns.
Bland axplocken ur tidskrifter finner vi bl a en bok om poltergeist och hemsökta hus.
Vi uppmärksammar också en spännande konferens i London 5-6 april.
Uppropet i förra nyhetsbrevet om behovet av flera medarbetare gäller fortfarande. Louise Ramsby är välkommen som referent, men vi behöver fortfarande fler mötesvärdar och några som sköter biblioteket.
Om professuren i parapsykologi
Vi har fått besked från Tarmo Haavisto, kanslichef vid Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds Universitet att fakultetsstyrelsens nästa sammanträde den 20 mars 'föreslås att anhålla hos universitetsstyrelsen om inrättande av en anställning som professor i psykologi inkluderande parapsykologi och hypnologi.'.
Nya experiment om 'liv
efter döden' - en recension av Gary Schwartz' bok The afterlife experiments
Peter Hallson recenserar i JSPR, januari 2003 denna bok av
Gary E Schwartz och William L Simon, utgiven på Pocket Books, New York.
Översättning & bearbetning: Louise Ramsby.
The Afterlife experiments är en lättläst redogörelse för Professor Gary Schwartzs, Universitetet i Arizona forskning om möjligheten av liv efter döden. Framställningen håller en skönlitterär ton medan tekniska detaljer och övriga data presenteras som bilagor vid bokens slut.
Upprinnelsen till projektet var ett möte mellan Schwartz och en psykolog, Linda Russek, på en konferens 1993. De båda blev snart vänner och Russek, som ett par år tidigare hade förlorat sin far, undrade om Schwartz kunde tänka sig att vetenskapligt undersöka möjligheten av att fadern på något sätt alltjämt existerade. En berörd Schwartz påbörjade därför ett utforskande som förde in på det mediala territoriet och bl a ledde till bekantskap med Laurie Campbell, en hemmafru med mediala förmågor. När Universitetet i Arizona bifallit Schwartz önskan att bedriva forskning om liv efter döden inleddes en rad försök vilkas upplägg kom att utvärderas och omarbetas efter hand. Sammanlagt genomfördes fem experiment som i tur och ordning benämndes HBO, Miraval, Canyon Ranch, White Crow och Ultimate Design. Utgångspunkten för samtliga försök var mediala läsningar av försökspersoner som samtliga hade förlorat ett antal närstående personer.
I det ursprungliga försöket, HBO, gjorde Laurie Campbell och ytterligare fyra välkända medier läsningar av två försökspersoner (fp) som båda hade förlorat sex närstående under de tio åren närmast dessförinnan. Medierna och fp skildes åt i rummet av ett förhänge; vidare fick fp endast svara ja eller nej på mediernas påståenden, som protokollfördes och scorades från 3+ (fullträff) till -3 (total miss). Resultatet blev 70-80 % 3+träffar. Härefter lät man en grupp collegestudenter bilda en kontrollgrupp och man fick då ett genomsnitt på endast 36% 3+träffar.
I Miraval-försöket ingick tio fp som instruerades att vara helt tysta under försökets första tio minuter för att därefter svara ja eller nej som tidigare. Av olika skäl hade endast en fp möjlighet att vara med vid scoringen. Hennes resultat visade 77% 3+träffar för de tysta minuterna och 85 % därefter. Till saken hör även att hon kort tid innan försöket hade förlorat sin make. Forskargruppen undrade nu vad så goda resultat rimligen kunde bottna i. En misstanke var att medierna på något sätt kunde ha vägletts av fp:s röstläge och intonation.
I Canyon Ranch-försöket förmedlades därför ja- och nej-svaren av en försöksledare. Dessutom skulle fp inte endast scora de påståenden som gällde dem själva utan även dem för samtliga övriga fp; härigenom erhöll man en kontrollbedömning. Andelen fullträffar sjönk nu till 40 % med ett medelvärde på 12 träffar per äkta läsning och sex per kontroll. Antal fp i detta försök var fem.
I de båda avslutande försöken, White Crow och Ultimate Design var Campbell det enda mediet. I White Crow infördes en s k kontemplativ halvtimme innan varje försök då Campbell samlade och skrev ned sina intryck av fp i förväg under dennes frånvaro. Därefter gjorde hon läsningen med fp per telefon. Under de första tio minuterna var sekretessknappen intryckt och fp helt tyst; fp och mediet hörde alltså överhuvudtaget inte varandra. Materialet spelades in i mediets ände. Efter de tysta minuterna fick fp så bekräfta, ställa frågor om eller invända mot de intryck Campbell samlat under den kontemplativa försittningen. Innehållet från de tysta minuterna avslöjades dock inte för fp utan användes senare i en anonym scoring med de tre fp. Från denna undersökning redovisas emellertid endast resultatet för en enda försöksperson, låt vara att utfallet var gott.
Det sista försöket, Ultimate Design, lades i stora drag upp som White Crow, bortsett från att det inte förelåg någon som helst kommunikation mellan mediet och de sex fp.
Samtliga försök är i många avseenden noggrant designade och har tagit hänsyn till uppenbara risker såsom bedrägeri och information inhämtad på icke relevant grund, t ex ur allmän slutledning eller genom sk sensoriskt läckage. Dessutom granskades och omarbetades försöken utifrån synpunkter från såväl övertygade som kritiker.
Resultaten visar dock på två uppenbara problem:
1. Den suggestiva effekten i ett mediums påståenden. (Fp tenderar att dra sig till minnes sådant som stämmer med mediets utsaga, oavsett dess natur - och en mångskiftande minnesbank besitter vi ju alla). Detta länkat till det faktum att fp vid scoringen visste vilka uttalanden som gällde dem själva, gör att resultaten blir tvivelaktiga.
2. Kontrollscoringen måste, för att vara tillförlitlig, göras på i princip samma sätt som den äkta scoringen. Detta var ej fallet i HBO-försöket. Just denna aspekt av studien har fått rättmätig kritik (Wiseman & O'Keeffe, 2001). Recensenten ifrågasätter dessutom varför Schwartz och hans team inte använt sig av den mer än 50 år gamla och väl beprövade Pratt-Birge-metoden för kontrollscoring, utan själva arbetade sig fram till en liknande "egen" metod som därför kom att användas fullt ut först i det sista försöket.
Recensentens sammanfattande bedömning blir att efterlysa ett striktare utvärderingsförfarande. Trots mycken korrekt information från medierna - vilket talar för att någonting annat än slumpen kan ha varit verksamt - kan resultaten, som det ser ut nu, inte betraktas som övertygande. Schwarz beskrivs likväl som en seriös forskare med stort mod och djärva övertygelser. Trots att han är positiv till hypotesen om liv efter döden är han samtidigt väl medveten om att fenomenen kanske skulle kunna förstås utifrån ESP eller till och med ha en helt naturlig förklaring. Boken förutspås vinna uppskattning bland medialt intresserade och forskare i parapsykologi.
Härutöver följer en psykoanalytisk undran från referatskrivaren, som visserligen inte har läst boken utan endast recensionen. Vilken betydelse har Schwartzs uppenbara känslomässiga engagemang i Russek för undersökningen som helhet? Kan det ha fått honom att förbise kritiska punkter i utvärderingsförfarandet? Recensenten betonar att Schwartz var berörd. Det tycks inte orimligt att ett dynamiskt kraftfält i överföringens tecken kan ha fått ett faderligt hjärta att vekna på viss bekostnad av vetenskaplig stringens, allt omedvetet ägnat att tillfredsställa en sörjande dotters motvilja att acceptera en svår men ofrånkomlig realitet. Visserligen har flera personer varit engagerade i forskningen; emellertid är den inre dynamiken hos en person i ledande och för en grupp avgörande ställning nog så tongivande. Detta sagt utan att därför generellt ifrågasätta det intressanta i ämnesområdet.
John Palmer kommenterade i december Schwartz så här:
"I was not favorably impressed with the controls he instituted. I have the
impression that he intends to progressively tighten the controls, but I haven't
seen anything yet that meets acceptable standards (although I
haven't had a chance to look at his most recent report)." Han tillägger
senare: "he briefly described one double-blind experiment that solved
most, but perhaps not all, of the methodological problems with the earlier
work. It's hard to tell because the information is
so sketchy. "
Kanske kommer det fler experiment med bättre kontroller?
Kan man påverka någon på avstånd?
Påverkan på avstånd på elektrisk aktivitet i huden - två metaanalyser
Av Stefan Schmidt, Rainer Schneider, Jessica Utts & Harald Walach
Institute of Environmental Medicine and Hospital Epidemiology, vid University Hospital Freiburg resp University of California
Sammanfattning: Göran Brusewitz
De metaanalyser som presenterades på PA-kongressen i augusti 2002 i Paris gäller DMILS, när person A, isolerad från person B, ska påverka den elektriska aktiviteten i huden (EDA, electrodermal activity) hos B utan hjälp av vanlig kommunikation. Person B befinner sig i ett ljudisolerat rum, och hans/hennes elektriska aktivitet i huden registreras hela tiden. Person A ska antingen aktivera eller lugna person B. Man har ett antal perioder i slumpmässig ordning då man aktiverar, lugnar resp. inte gör något. För att utvärdera stärkande EDA jämför man data från lugna perioder med data från aktiveringsperioder.
I ett liknande experiment med Remote staring används samma metodik för att undersöka 'känslan att någon iakttar dig'. Då sitter en deltagare framför en videokamera medan den elektriska aktiviteten registreras. Den andra deltagaren stirrar på denna videobild en bit därifrån. Perioder då man observerar och då man inte observerar kommer slumpmässigt.
Tidigare metaanalyser (Schlitz & Braud, 1997) visade en genomsnittlig effekt storlek på (r=2.5) för båda experimenten, men dessa resultat har blivit hårt kritiserad för dålig metodik, tillämpad statistik och slumpprocedurer. Dessutom har ett stort antal större studier gjorts under senare år. Två metaanalyser har gjorts för att undersöka om det finns signifikanta medel-effektstorlekar och för att undersöka om det finns metodologiska svagheter som kan förklara tidigare positiva resultat.
Vi hittade fyrtio experiment med 1055 sessioner för metaanalysen av DMILS-försök, och 15 experiment, med 379 sessioner för 'stirrande på avstånd'. Vi konstruerade flera metodologiska kvalitetsindex, och experimenten bedömdes utifrån dessa index.
För metaanalysen av DMILS gav den första statistiska modellen starkt negativ korrelation mellan effektstorlek och metodologisk kvalitet (dvs ju högre effekt desto lägre kvalitet). Som en konsekvens av detta uteslöt man fyra metodologiskt svaga studier ur metaanalysen. Känslighetsanalyser av de kvarvarande visade att en statistisk modell där effektstorlekarna viktades mot antal försök och metodologisk kvalitet, passar data bäst. Vi fann en liten medeleffektstorlek på d=0.11 som var mycket signifikant (p=.001).
Resultaten från Remote staring visade sig vara homogena och visade ingen negativ korrelation med kvalitet på försöket. Efter en korrektion för möjligt fel vid val av stickprov gav det en medeleffektstorlek på d=0.13 (p=.01) och bekräftar de positiva resultaten från den första analysen. En första undersökande analys visade en signifikant nergång i effektstorlek över tid (r=.70, p<.01).
De effektstorlekar man uppnått är mycket mindre än i tidigare analyser. För metaanalysen av DMILS måste man anta att vissa av de effekter man rapporterat tidigare beror på artefakter och tillkortakommanden. Vi kan emellertid dra slutsatsen att det fortfarande finns viss antydan för att det finns en effekt i "remote intention", men oberoende upprepningar behövs.
I slutsatsen: Vi drar slutsatsen att i båda dessa resultat finns det en liten, men signifikant effekt. Dessa resultat passar bra ihop med resultaten från några mycket välkontrollerade studier av avståndshealing (bl a Benor, 2001, 2002) och känslan att någon stirrar på dig. Därför kan man anta att det finns en anomali som har samband med intention på avstånd. Bristen på metodologisk noggrannhet i befintliga resultat gör det omöjligt att dra definitiva slutsatser och vi efterlyser mer forskning, särskilt oberoende upprepningar med mycket data.
En granskning av några behovsbaserade modeller för 'psykiskt fungerande'
Robin Taylor, University of the South Pacific, Fiji har skrivit denna rapport, publicerad i JSPR januari 2003, som ett svar på en appell av Richard Broughton (1988) om vikten av att ställa och söka besvara frågor som rör syftet med psi-fenomen, snarare än deras natur eller var och när de uppträder. Ett antal parapsykologer har framlagt möjligheten av att psi kan syfta till att befrämja en organisms överlevnad och adekvata fungerande. Tidiga teorier av detta slag utgick från ett psykodynamiskt perspektiv men så småningom framlade Stanford (1974) en mer pragmatisk, behovsbaserad modell, PMIR (Psi-Mediated Instrumental Response). Denna modell är den mest utförligt debatterade av samtliga på behovsbaserad grund. Trots att den skulle kunna ha tonvikten på ett biologiskt perspektiv innefattas dock inte detta uttryckligen; i stället har man vid senare revidering (1990) av modellen frångått de rent biologiska behovskomponenterna.
Artikelns målsättning är att a) se över de behovsbaserade modellerna, i synnerhet PMIR, b) framlägga ett antal invändningar mot dessa modeller, c) presentera en aktuell behovsbaserad modell ägnad att förmå möta några av invändningarna, och d) lägga fram några allmänna grundsatser som denna, uppdaterade modell implicerar. En användbar behovsbasrad psi-modell bör, enligt artikelförfattaren, huvudsakligen vila på evolutionsteoretisk grund, varvid föreslås en så kallad neo-darwinistisk modell, benämnd ENSP (Evolution's Need Serving Psi). Modellen utgår från att psi-processer bygger på omedvetna snarare än medvetna mekanismer och i artikeln ges en utförlig förklaring till denna utgångspunkt. Det argumenteras vidare för varför psi, trots dess förmodade överlevnadsbefrämjande natur, ändå inte är en konstant tillgänglig förmåga; härvidlag menas ENSP visa hur och varför det endast sporadiskt och delvis är möjligt att avläsa (scan) omgivningen på det sätt som är nödvändigt.
När det gäller att finna belägg för psi menar artikelförfattaren att ENSP pekar i riktning mot studier om föraningsfenomen (Bierman 1997, Radin 1996) liksom mot undersökningar utgående från DMT-testet (Haraldson & Houtkooper 1995; Watt & Morris 1995). ENSP-modellen kan dessutom bidra till förändringar i utformningen av de experimentella försök som syftar till att uppöva psiförmågor, så att sannolikheten för en höjning av dessa förmågor härigenom kan öka. Avslutningsvis omnämns att ENSP-modellen antyder att sannolikheten för psi är högre när det rör sig om information som avser personer som en individ har biologiska band till, liksom att psi kan antas fylla en större funktion i en oförutsägbar än i en förutsägbar miljö.
Översättning av sammanfattningen: Louise Ramsby
I JSPR (Journal of Society for Psychical Research) januari 2003 utvecklar Harvey J Irwin, Universitetet i New England, Australien dessa idéer. (Irwin var gästforskare hos Adrian Parker i Göteborg förra året). Människan är benägen att se på tillvaron utifrån sin känsla av sårbarhet inför livets händelser. I synnerhet betraktar vi gärna världen som välvillig och meningsfull liksom vi tillmäter oss själva ett visst värde. Ett sådant sätt att se på tillvaron - låt vara av tvivelaktig validitet - möjliggör psykologisk anpassning och befrämjar en känsla av trygghet och tillförsikt.
I den aktuella studien undersökte man huruvida paranormal tro kan ha betydelse för bibehållandet av en individs sätt att se på tillvaron. Ett urval bestående av 135 vuxna personer från ett australiensiskt samhälle fick fylla i en uppsättning frågeformulär bestående av skattningar av deras syn på tillvaron och paranormala övertygelser. Regressionsanalys visade att stabiliteten i världsbild kunde förutsägas av den paranormala övertygelsen, i synnerhet tro på New Age-idéer. Resultaten ger stöd åt synen på paranormal tro som en vanligt förekommande försvarsmekanism.
Översättning av sammanfattning: Louise Ramsby
I JSPR januari 2003 finns förutom de tre artiklarna som Louise Ramsby sammanfattat ovan (Robin Taylor om "evolutionär teori och psi", Harvey Irwin om "paranormal tro" och recensionen av The afterlife experiments) en spansk rapport som berör telepatiforskning med ganzfeld-tekniken, Alejandro Parra och Jorge Villanueva om 'Personality factors and esp during ganzfeld sessions'. Anneli Goulding, ganzfeldforskare i Göteborg kommenterar denna rapport: "de har använt ganzfeld men målbilderna har inte varit levande bilder utan foton så studien skiljer sig från mer avancerade ganzfeld studier på det sättet."
J H M Whiteman skriver sedan om "On the scientific validation and reality rating on reports of non-physical experience.".
Bland böcker som recenseras: Varieties of anomalous experience (ed) Etzel Cardena, Steven J Lynn och Stanley Krippner, American Psychological Association.
Om paranormala inslag i filmer och media
Guy Lyon Playfair fortsätter (i Paranormal Review, januari 2003) att porträttera och delge minnesbilder från några ledande SPR-medlemmar, bl a Donald West och Gertrude Schmeidler.
Rick Darby skriver om olika paranormala inslag i Hollywoodfilmer : American Mediawatch: Hooray for (haunted) Hollywood.
Guy Lyon Playfair skriver också om paranormala inslag i media: Mediawatch, om 11/9 2001 och slumptalsgeneratorerna i tv-program The paranormal world of Paul McKenna, David Leiters artikel i JSE våren 2002 om organiserad skepticism, William Crookes och om Uri Geller.
Sedan återkommer ordföranden Bernard Carr i sin 'spalt' med sina kommentarer i President's Note, ofta mycket läsvärda.
Chris Roe skriver ett utförligt referat från PA-kongressen i augusti i Paris, den som hålls vartannat år i Europa.
En annan konferens som sedan refereras är det engelska sällskapets, deras 26:e internationella konferens i somras i Manchester.
Alex Sabell skriver om föredrag och studiedagar man ordnat i engelska SPR, bl a ett föredrag av Dr Peter Fenwick och hans Gwen Tate Memorial Lecture, om nära-döden-upplevelser och om de är bevis för överlevnad.
Bland föredrag som engelska SPR ordnar under våren finner jag två av Prof. Gary Schwartz (som dess värre inte hann besöka oss i Stockholm denna gång): The Afterlife Experiments, samt, tillsammans med tre andra personer en studiedag den 28 april Does recent evidence from mediums strengthen the case for survival?
Påverkade känslostormarna den 11 september 2001 datorer och slumptalsgeneratorer?
I nummer 4 2002 av JSE (Journal of Scientific Exploration) publiceras nu äntligen artiklar av ett slag vi efterlyst. De behandlar frågan om känslostormarna den 11 september 2001 påverkade datorerna och slumptalsgeneratorerna som parapsykologer haft uppriggade. Dean Radin berör frågan, liksom Roger Nelson och den mer kritiske Jeffrey D Scargle samt redaktören. Vi hoppas kunna återkomma med utförligare referat.
Sedan berör Dean Radin frågan om hundar som kan känna på sig när husse vänder hemåt, om denna förmåga påverkas av 'variabler i omgivningen', t ex förändringar i en komplex blandning av geomagnetiska och andra faktorer i omgivningen.
L. David Leiter berör ett ämne som Georg Hygen tog upp på SPF:s 40-års-jubileum 1988, vardögr, alltså varsel, 'kanske ett annat tecken på att medvetandet verkar över avstånd, icke-lokalt'.
Sedan följer ett uttömmande referat av Bernard Carr, ordförande i engelska SPR, av en konferens i april 2000 i Cambridge, "Rational Perspectives on the Paranormal: A review of the Perrott-Warrick conference". Bland mellanrubriker: parapsychology and mainstream psychology, evidence for psi from the laboratory and criticisms of this, discussion between sceptics and advocates, psi and physics, psi and psychophysiology, discussion about near-death experiences, cultural and historical aspects, evidence for survival and spontaneous psychic phenomena, discussion of survival and spontaneous phenomena, psi and philosophy, samt the future of parapsychology - en mycket bred översikt alltså !
Bland kommentarer återfinns en av de framstående parapsykologerna Elizabeth Rauscher och Russell Targ: Author's response: why only four dimensions will not explain the relationship of the perceived and perceiver in precognition.
Bland böcker som anmäls: The trickster and the paranormal, av George P Hansen, en något kontroversiell men också intressant parapsykolog jag stötte på för ca tio år sedan och som skapar debatt då och då.
Lyckas man bättre med telepati om man har bättre tillgång till sitt förmedvetna? - oklart !
I JP, september 2002 hittar man först sammanfattningar av de rapporter som presenterades på PA-kongressen i augusti 2002 i Paris.
Därefter följer en undersökning om ett möjligt samband mellan ESP och DMT, möjligheten att de som lyckas bättre med ESP, oftast telepati har bäst tillgång till sitt förmedvetna såsom det mäts av Defense Mechanism Test, ett försvarsmekanismtest. DMT bygger på begreppet perceptuellt försvar, relaterat till subliminal perception och förmedvetna processer. Undersökningen är gjord av Erlendur Haraldsson, Island, Joop Houtkooper, Universitetet i Giessen, Rainer Schneider Universitätsklinikum i Freiburg och Martin Bäckström vid universitetet i Lund. (Perceptual Defensiveness and ESP performance: reconstructed DMT ratings and psychological correlates in the first German DMT-ESP experiment).
Denna typ av undersökningar gjordes på 70-talet av Haraldsson och Martin Johnson. Metaanalyser av tidigare experiment, 6 i USA och 10 på Island, visade signifikant högre ESP-resultat hos mindre försvarsbenägna personer. I denna studie, genomförd i Freiburg, deltog 50 personer i DMT och i ESP-försök. Man använde frågeformulär om personlighetsmått, religiositet och andra attityder. Utvärderingen av DMT i detta experiment skiljer sig från tidigare: I stället för den mänskliga DMT-bedömningen rekonstruerade författarna DMT-bedömningar med regressionsanalys utifrån kodningarna från Islands-experimenten. Relationen DMT och ESP i den tyska undersökningen visade sig inte vara signifikant. Andra signifikanta korrelationer i data från Island var den positiva korrelationen mellan ESP-prestation och religiositet och den negativa korrelationen mellan ESP-prestation och psykotisk läggning.
I den aktuella studien kunde båda dessa korrelationer bekräftas. I den datoriserade ESP-uppgiften lyckades deltagarna signikant högre än slumpen, medan prekognitionsuppgiften visade på psi-missing, dvs man hade undvikit även slumpen.
Resultaten av de detaljerade analyserna av DMT-ESP sambandet i de tio experimenten på Island, som utfördes i anslutning till denna studie, pekar på en personlig faktor knuten till Martin Johnson, som fram till dess utvärderade DMT i DMT-ESP experimenten. Detta kastar allvarliga tvivel på förhoppningen att nå upprepbarhet i DMT-ESP korrelationen i kommande experiment.
Stuart Wilson diskuterar sedan 'PSI, perception without awareness, och false recognition'. Många parapsykologer anser att psi är en omedveten process, och jämförelser mellan psi och andra omedvetna psykologiska processer är vanliga. Perception utan att man är medveten om det (PWA) är ett fenomen som har tilldragit sig uppmärksamhet från parapsykologer pga dess slående likhet med hur psi hanteras. PWA har genomgått flera metodologiska förändringar under senare år. Nya metodologier i PWA har ersatt många av de traditionella sätten att närma sig frågan, och lämnat mycket av den parapsykologiska forskningen 'outmoded'. Wilson beskriver två experiment som kan aktualisera frågan om att jämföra PWA med psi.
James McClenon vid Elizabeth City State University i USA redogör för Innehållsanalys av en samling anomala upplevelser: utvärdering av evolutionära perspektiv. Hypoteser härrörda från två evolutionära perspektiv utvärderades genom 'innehållsanalys' av 1215 berättelser om 'anomala upplevelser'. 'Direct benefit'-teorin föreslår att psi upplevelser ger vissa människor överlevnadsfördelar, och som ett resultat av det skulle gener associerade med psi öka i frekvens med tiden.
'Ritual healing'-teorin föreslår att ritualer ger större terapeutiska fördelar för dem som är mer öppna för hypnotisk suggestion, och som ett resultat av det ger dessa ritualer gener associerade med hypnotiserbarhet.
Data från analysen stödjer 'ritual healing'-hypotesen.
Biologiskt perspektiv på shamanism
Bland anmälda böcker: James McClenon, Wondrous Healing: Shamanism, Human Evolution and the origin of religion, University of Northern llinois Press, 2001.
Denna bok ger ett biologiskt perspektiv på shamanism, hypnos, healing och 'anomala upplevelser' som illustrerar deras bidrag till mänsklig utveckling. Det är stort fokus på shamanism. En syntes av tvärvetenskapliga bevis illustrerar att shamanism är en utvecklad psykologi som fortfarande formar den mänskliga naturen. Dessa biologiska möjligheter är basen för reaktion på psykosomatisk healing, mottaglighet för hypnos och placeboeffekter. Utvecklingen av shamansk healing och religion baseras på dessa möjligheter och deras anpassning till fertilitet, barnafödande, sjukdomar, skador och socialt liv, avslutar Michael Winkelman sin inledning i recensionen.
Om hemsökta hus och poltergeist - ett tvärvetenskapligt perspektiv
Boken Hauntings and Poltergeists: Multidisciplinary perspectives (red) James Houran och Rense Lange (McFarland, 2001) recenseras av William T. Joines. I boken finns sammanlagt 14 kapitel i tre huvuddelar: I. Sociokulturella perspektiv (5 kapitel), II. Fysiska och fysiologiska perspektiv (5 kapitel) och III. Psykologiska perspektiv (4 kapitel). Förord ingår av John Beloff och efterord av Gertrude Schmeidler. Här finns det kapitel för alla ståndpunkter, både för den skeptiske och för den öppna läsaren.
Hilary Evans skriver om 'The ghost experience in a wider context', James McClenon om 'The sociological investigation of haunting cases', William Roll och Michael Persinger om 'Investigations of poltergeists and haunts: a review and interpretation', Dean Radin om 'Seeking spirits in the laboratory', Michael Persinger och Stanley Koren om 'Predicting the characteristics of haunt phenomena from geomagnetic factors and brain sensitivity: evidence from field and experimental studies' samt V K Kumar och Ronald J. Pekalas 'Relation of hypnosis-specific attitudes and behaviours to paranormal beliefs and experiences: a technical review' berörs särskilt. Gertrude Schmeidlers efterord sägs vara värda hela bokens pris, hon ger alltid ett värdefullt perspektiv.
Slutligen, Quantum Leaps in the wrong direction, av Charles M. Wynn och Arthur W. Wiggins, Joseph Henry Press, 2001. Denna bok täcker parapsykologi, ut-ur-kroppen upplevelser, spöken, NDU-er, UFO:s, kreationism och astrologi. Boken är populär, utan fotnötter. och publiceras av en Imprint av the National Academy Press, den publicerande 'armen' av the National Academy of Science (NAS). Recensenten George Hansen påpekar brister i många olika avseenden.
Motståndet att tro på liv efter döden
Redaktören skriver i sitt förord i JNDS (Journal of near-Death Studies) nr 2, vintern 2002 att numret i stort sett består av en artikel av en gästredaktör, Arthur Hasting, transpersonell psykolog som berör motståndet mot att tro på liv efter döden. Han beskriver icke-rationell psykosocial påverkan som uppammar icke-tro på möjligheten till överlevnad av döden, och presenterar bevis att även de som studerar NDU-er är utsatta för denna påverkan. Han avslutar med en diskussion om meningen med bevis i vetenskapen och lite vetenskapsfilosofi.
Vidare försöker 'lantlige rådgivaren' (pastoral counselor) Nancy Evans Bush klarlägga processerna då människor som har skrämmande NDU-er försöker finna mening i sin upplevelse. Bush beskriver farorna i att förneka existensen av skrämmande upplevelser, och visar hur de kan ses som stimuli för andlig växt i den vidsträckta gamla traditionen av en hjältes resa.
Konferens om "Living The Field" i London 5-6 april
Av Tomas Nygren
En konferens som verkar värd ett besök äger rum 5-6 april i London och arrangeras av författarinnan Lynnie McTaggart, se http://www.wddty.co.uk/thefield/noflash/conference_programme.asp
Den handlar om hur man använder de resultat som samlar ihop i stort sett alla paranormala fenomen i en teori om ett fält. Detta fält har koppling till kvantfälten, men är mycket mer mångdimensionellt och klargörande för hur man kan tolka i stort sett ALL parapsykologi idag. Ett smeknamn för detta fält har varit Zero Point Field. Synsättet är beskrivet i hennes bok 'The Field'.
Konferensen heter: "Living The Field Conference" och berör hur man lever i detta 'fält' och använder det och kan börja se det genom en praktiskt syn som dessutom utvecklar individens frihet och styrka genom några exempelgörande workshops!
Några av huvudfigurerna på konferensen är: Larry Dossey, Rupert Sheldrake, Roger Nelson, Gary Schwartz, Pru Calabrese, Fritz-Albert Popp och Lynne McTaggart. Den äger rum 5 - 6 april 2003 på Paragon Hotel i London.
På Lynnie McTaggarts hemsida finns också en väldigt bra länksamling.
http://www.wddty.co.uk/thefield/noflash/links.asp
Vi prenumererar på alla stora parapsykologiska facktidskrifter. Vill du själv läsa dem kan du stå med på cirkulationslista. Hör av dig till ordförande.
Gåvor 100 kr från Rainer Lund, Oxelösund, 100 kr från Mikael Ljung, Farsta och 50 kr från Xxxxxx Xxxxx-Xxxxxxx, Tullinge. Summa 250 kr.
Tack för gåvorna !
************************************************************************